Dreams don't turn to dust.

Ibland går man vilse en stund. Jag är så glad att jag alltid kan hitta tillbaka till min väg och fortsätta följa den.

Det jobbigaste är att man aldrig vet hur den ser ut. Jag vet inte hur nästa halvår kommer att se ut. Hur nästa år blir. Men jag vet ändå vad jag vill, det känns trots allt som något viktigare.
Jag måste bara fortsätta komma ihåg, och påminna mig själv om vad jag vill och vad jag gör. Jag blir lätt ställd, och famlar efter ord jag inte förstår.
Jag gömmer min sanning för att ingen ska förstöra den. Aldrig någonsin igen ska någon få komma så nära. Jag vill vara orubblig.

Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0