Dagen som tillslut blev bra.

Vilken sktidag!
Först kunde jag inte somna och så började jag må illa. Någon gång antar jag att jag somnade (eftersom att jag vaknade till väckarklockan).
Men sen mådde jag bara ännu sämre. Kände mig spyfärdig i flera timmar...och på det läggs även mensvärk till.
Så då började jag gråta istället, som om det skulle göra allting bättre, men alltså jag hatar känslan av illamående. Jag hatar att inte kunna göra nåt helt och fullt och bara gå runt hemma som ett litet ingenting.
Inget vart bättre. Mina ögon blev helt puffy.
Dock blev det bättre, vid typ tre visserligen så det tog ju ett tag.
Så då åkte jag hem till Viktor och var med honom en stund.
Det var bäst, räddade min dag. Hjälpte honom att göra plättar (dom var goda) och sen så behövde jag åka till teatern.
Det var också underbart! Vi hade så galet och stört kul både under och efter lektionen, så mina abs kommer att synas snart, lagom till sommaren.
Älskar när dagar som till det mesta varit kassa blir fina ändå. Känns bra att somna nu.
xx

Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0