Nothing was ever accomplished with tears.
Det bästa med att bo här är att jag kan spela piano när jag vill utan att störa någon. Jag kan liksom göra precis som jag vill.
Jag hatar det här stället för att _allt_ är här. Väggarna vet allt och känner mig mer än någon annan och på nåt sätt slår dem i takt med mitt hjärta vilket låter stört. För väggar slår inte, men om dom gjorde det så...
Samtidigt är det just _det_ som gör att man älskar det här. Som gör att man längtar hem. För det är här man känner sig trygg.
Shit. Snart nytt år?! Tiden går så sjukt fort och det känns som om jag verkligen inte hinner med. 2011, ursäkta...men va? Hur gick det till?
Jag minns när år 2000 kom och jag satt på trappen utanför tvättstugan, 10 år, och funderade på det nya året eftersom att det var så stort.
Vet inte hur nyåret skall firas. Hade hoppats på Baba Sonic, men egentligen så spelar det ingen roll. Bara det börjar bra, i gott sällskap.
"Nothing was ever accomplished with tears." - Absolem.
(tack till "finnharry" för att jag kan snylta lite på ditt nätverk. snyggt namn också. jag gillar finland.)
:)
Avtryck
Trackback
