Vi kanske ses en annan dag, Peace & Love.

Ännu en festivaldöd. Det är en hemsk epedemi, som verkar vilja sluka allt och alla.
Det är en stor sorg för mig att Peace & Love inte längre finns. Jag såg fram emot mina lediga dagar uppe i Borlänge. Jag hade tänkt köpa en såndär liten systemkarmera från Samsung som inte ser ut som en riktig systemkamera, så att jag kunde göra ett fotoprojekt av mina festivaldagar. Jag hann inte ens fixa ett tält.
Nu kommer jag inte behöva göra något av det där jag tänkt. Inte just nu i alla fall. Jag kommer inte behöva tänka ut en bra packning. Behöver inte boka tågbiljetter. Behöver inte köpa burkmat. Behöver inte...
 
Jag känner mig så otroligt tom. Imorse när jag vaknade kändes världen alldeles för tyst för mig. Tyst i själen.
Och allting jag gjorde blev fel. Jag skrev fel saker. Hörde inte vad folk sa på jobbet och allt kändes bara främmande. Jag själv gick i slow motion. Idag har jag varit efter, långsam, borta. 
 
Jag orkar inte med detta. Jag vill inte vara arg på Bråvalla med tunga namn som Green Day, men det är svårt att inte låta bli. Var dom verkligen tvungna att hålla sin festival samma vecka som Peace & Love? Vet inte. Jag säger som Petter, måste festivalerna kriga mot varandra. Ingen vinner ju på det. Uppenbarligen.
 
Jag trodde aldrig att det här skulle hända. Speciellt inte när jag ser tillbaka på allt. 2011 var bara igår och dom var störst. Min kärlek för allt detta är så obeskrivligt stor. När jag stod där och dansade loss framför scenen fanns verkligen det här scenariot inte i min världsbild. 
Jag tänkte att jag skulle åka till Peace & Love flera gånger. Tills jag blev gammal.
Morgonen år 2011 då jag packade ihop mina tillhörigheter, när allt var över, så var det alltså sista gången. 
 
Jag älskar dig Peace & Love, Borlänge.
 
Jag önskar jag kunde starta en revolution som kunde ta död på den här vågen. Jag vill att festivaler ska blomstra. Jag vill att alla ska ut och dansa nu. Och leva det där festviallivet.
Och från och med nu tänker jag inte lita på någon odödlighet. Man vet verkligen aldrig hur saker blir.
 

Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0