Vägen till lycka.
Jag vet inte hur många gånger jag kommer behöva resa på mig. Det känns som jag alltid går i motvind och trillar omkull, ligger på marken i fosterställning och skriker att jag inte vill gå åt ett annat håll.
Jag ska bunkra upp ett förråd av energidryck. Jag måste klara Beckmans om inte annat. Jag bara måste. Jag står inte ut med tanken på att behöva försvara mitt hjärta i ett år till, men jag är beredd på att få göra det. Så länge det behövs.
Jag vill bara vara lycklig och fri. Jag vill inte höra vad andra har att säga, men sanningen är ju att man gör det ändå. Och jag blir så less på det. Jag hör, men jag lyssnar inte. Jag vill bara visa dom jävlarna.
Det känns som om jag vill göra något större och ännu vackrare.
Jag ska bunkra upp ett förråd av energidryck. Jag måste klara Beckmans om inte annat. Jag bara måste. Jag står inte ut med tanken på att behöva försvara mitt hjärta i ett år till, men jag är beredd på att få göra det. Så länge det behövs.
Jag vill bara vara lycklig och fri. Jag vill inte höra vad andra har att säga, men sanningen är ju att man gör det ändå. Och jag blir så less på det. Jag hör, men jag lyssnar inte. Jag vill bara visa dom jävlarna.
Det känns som om jag vill göra något större och ännu vackrare.
Avtryck
Trackback
