Keep the earth below my feet.

Vissa dagar vill man bara skära ut sig själv från bilden man är i. Som nu. Jag är så frustrerad över mig själv. Varför har jag inte gjort klart någon uppgift till Beckmans än? Det är en och en halv månad kvar...sluta.
Rosie, du måste skärpa dig.
Nu är tid för att försumma sömnen och bered dig på tinnitus i två veckor snart. Och allt annat som kommer med stress, press och ångest.

MEN! Jag ska inte deppa. Tror jag. Nej, usch jag vill inte.
Så varför gör jag det här igen. Jag måste bara påminna mig då och då. Förutom att jag verkligen vill komma in på någon skola så vill jag även uppnå följande mål:
Göra mig själv stolt. Jag vill känna mig stolt och glad över allt jag gjort i slutet av dagen och i slutet av denna period. Det är nog bland det viktigaste. Att jag kommer kunna bära huvudet högt oavsett hur det går.

Jag kom inte på fler anledningar som skulle vara superviktiga. Visst att man vill visa vad man går för, visa alla att det faktiskt går, men aja. Det finns viktigare saker att sikta mot. Jag vill visa dom jävlarna, men håller jag mig bara skärpt så kommer det med.

You will learn more from a glorious failure than you ever will from something that you never finish.

Tack Mr. Gaiman.

Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0