I don't do too much talking these days.
Det här är verkligen inte kul, men, är det okej att folk behandlar en som skit då? Nej. Klart att det inte är det. Undrar om ens vissa tänker längre, undrar om de tänker på vad det gör.
Vissa älskar väl att se andra i sämre tillstånd, skrämmande. Det är då man helt enkelt går.
Vissa vet jag inte riktigt med. Vet inte vad dom vill eller varför dom måste såra en. Undrar om dom ser tomheten som väntar framför när ingen längre orkar med dem. Kanske har de ett för stort ego för att bry sig om hur andra känner sig.
Huvudsaken för mig är väl att jag ändå står här stadigt, med mina vänner Angelica och Mich.
Inte för att det gör mindre ont, men det finns väl i alla fall någon slags sanning här i livet.
Eftersom att de flesta man stöter på inte är det.
Och jag har musiken. Mer än något annat.
Avtryck
Trackback
